Mårtensson skal foredra om temaet på årets Skredkonferanse i Sogndal. Han skriver at en svensk skikjører har hele 40% større sjanse for å omkomme i skred i Alpene enn hjemme i Sverige, og at årsaken er at svenske skianlegg i to tiår har overdevet skredvarslinga.
– Store feil i varslinga
– Den første skredfareskalaen i Sverige inneholdt store feil og var kun basert på været. Dermed ble det aldri varslet lavere faregrad enn tre, som igjen førte til kunstig høy skredfarevarsling i mange år. Det kan ha gitt svenske skikjørere en feilaktig oppfatning av skredvarsling, argumenterer Mårtensson.
En kortversjon av argumentasjonen hans finner du nederst i saken (på svensk).
– Ingen kommentar
Svenska Liftanlaggningars Organisation (SLAO), som er Sveriges versjon av Alpinanleggenes Landsforening i Norge, ønsker ikke å kommentere Mårtenssons påstander ennå.
– Vi ber om å få komme tilbake til dette etter den norske skredkonferansen, sier daglig leder i SLAO, Hans Gerremo, til Fri Flyt.
– Ikke så rart
Norges landslagstrener i kulekjøring, svenske David Kantermo, har kjørt på ski i skredfarlig terreng i både Sverige og det store utland i mange år. Han mener bildet er mer nyansert enn hva Mårtensson hevder.
– Jeg vet ikke om det stemmer, men så har jeg heller ikke fått med meg at svensker er overrepresentert i skredulykker før jeg hørte om dette. Men kan man virkelig sammenligne Alpene og svenske skianlegg som har et fåtall skredfarlige områder? At det er 40 prosent større sjanse for å omkomme i snøskred i Alpene enn i Sverige syns jeg er ganske selvsagt egentlig, sier Kantermo og legger til:
– Folk som skal til Chamonix etter å ha bodd i Karlstad i 20 år har selvsagt mindre peiling på skred enn folk fra for eksempel Sunnmøre. Jeg har sett mye toskete oppførsel i skredfarlig terreng hjemme i Åre, så det kan godt hende Mårtensson har rett også.
Ikke sammenlignbare fjell
Frikjøringsnestor og kulekjøringstrener Janne Tjärnström, som bor i Åre, er enig med Kantermo.
– I Sverige har vi ikke store, lettilgjengelige fjell, med unntak av Riksgränsen, Kittelfjäll Hemavan og Åre. Men ogdå disse fjella er ganske snille. Det blir noe helt annet for nordmenn og folk som bor I Alpene. I de traktene må man ha peiling, sier Tjärnström.
Barkered uenig
Eks-frikjøringsproff Jon Larsson fra Duved mener Mårtensson må svare på flere spørsmål før han tar påstanden for god fisk.
– Hva menes med overrepresentert? Er det prosent av alle som drar til Alpene, eller bare de som kjører offpiste? Og er vi overrepresentert i forhold til tyskere, sveitsere, franskmenn og nordmenn, spør Larsson, og får støtte fra frikjøringsverdensmester Reine Barkered.
– Jeg kan bare snakke for meg selv, men jeg tror ikke det har med feil skredvarsling opp gjennom historien og gjøre. Jeg har alltid gjort mine egne vurderinger, og aldri tenkt på at skalaen hjemme kan overføres til Alpene eller andre steder. Jeg tror ikke folk stoler blindt på skalaen hjemme I Sverige. Eller kanskje ikke?
Stefan Mårtenssons foredrag under årets Skredkonferanse går av stabelen lørdag 2. november kl. 10.20.
Mårtenssons utgangspunkt foran foredraget under Skredkonferansen:
Är svenskar overrepresenterade i lavinolyckor i alperna pä grund av historiskt felaktigt höga lavinfaror på svenska skidorter?
Stefan Mårtensson (Luleå Tekniska Universitet)
Enligt preliminär statistik är de svenska skidåkarna överrepresenterade som nationalitet i lavinolyckor i Alperna. En svenskt skidåkare löper nästan 40 gånger större risk att dö i en lavin i Alperna än hemma i Sverige.
Vad ligger bakom detta fenomen? Tar svenskarna större risker än andra nationaliteter? Troligen är det på det viset. Författaren har en hypotes att svenskarnas olycksstatistik kan spåras tillbaka till en störning i skidåkarnas riskförståelse på grund av felaktiga lavinfaror vid de svenska skidanläggningarna under slutet av 90-talet och under 00-talet.
I mitten av 90-talet introduceras den första lavinskalan i Sverige. Tyvärr innehöll den stora fel, och byggde enbart på rådande väderförhållanden. Vädret som det enda kriteriet ledde till lavinfaror sällan mindre än "3" under en vinter, oavsett faktisk lavinfara. Detta gjorde de svenska skidåkarna vana vid en (falskt) hög lavinfara av "3" eller mer i nästan tio år.
Författarens hypotes är att denna skalförskjutning av lavinfaran har orsakat att svenskar har en felaktig riskuppfattning och därför oftare än andra nationaliteter drabbas av lavinolyckor i länder med korrekt bedömd lavinfara.
Presentationen visar hur den publicerade lavinfaran på ett par större skidorter i Sverige är korrelerade till vilken version av lavinskalan som har använts under tio år. Författaren presenterar en förklaring av betydelsen av korrekt information av lavinfara för att skapa en riktig förståelse och inlärning bland skidåkarna. Författaren presenterar också teorier om hur kollektiv riskförståelse påverkar riskbeteendet.
